Nu är kongressen i Örebro över och de flesta miljöpartister som deltog har nu kommit hem. Jag är dock inte en av dem. Jag
har faktiskt återigen lämnat den aktiva politiken; denna gång på grund av en
förestående flytt till Spanien. Men det hindrar mig förstås inte från att tänka
och tycka trots att jag inte i någon större utsträckning har följt
kongressen, och jag är ju kvar i partiet. Genom sociala medier har jag blivit löpande informerad om de beslut som gett rubriker och i stort sett ser det ut som att Miljöpartiet har fattat kloka beslut. Beslut utanför medierapporteringen har jag ingen aning om, men vi kan räkna med att kontroversiella beslut hade fått rubriker.
Att utreda
konsekvenserna av ett eventuellt införande av basinkomst.
I en värld där arbetstillfällena minskar, och kommer att
minska än mer, behöver vi se över hur vi kan möta de problem som uppstår i och
med den ökande arbetslösheten. Då duger det inte att vara låst vid de
konventionella lösningarna, utan en bredd av förslag är absolut nödvändigt. Är
basinkomst en av alla lösningarna – eller rentav lösningen? Jag hoppas att
utredningen kommer att besvara följande frågor:
Ska alla ha rätt till basinkomst? Hur kan vi förhindra att
basinkomst leder till lönedumpning och att basinkomsten, och därmed
skattebetalarna, får parera för familjernas minskade inkomster? Vilken nivå ska
basinkomsten ligga på för att inte locka alltför många från arbete? Kan
basinkomst leda till ökad segregation? Hur påverkar den jämställdheten mellan könen?
Det finna många fler frågor och jag hade röstat nej till
utredning under denna mandatperiod, men ser gärna att någon gör en ordentlig och förutsättningslös utredning i framtiden.
Att utreda
möjligheterna för aktiv dödshjälp
Det här är en fråga som sätter igång känsloargumenten och de
kan allt som oftast besvaras med: det
tycker du ja! Det gäller för båda
sidor och i slutändan är det någon slags magkänsla som ska få avgöra vad vi
tycker. Nåväl, det känns rätt att människor själva ska få besluta om sin egen
död så länge det handlar om obotliga och dödliga sjukdomar och dödshjälpen går
värdigt till. Det finns länder som har detta idag och svenskar
som har råd reser dit för att få avsluta sitt liv. Varför kan de inte få göra det i Sverige, och varför ska enbart de som har råd få den möjligheten?
Jag hade röstat ja.
Att fasa ut
brunkolsverksamheten i Tyskland
Det är självklart för ett miljöparti att inte sälja
verksamheten utan se till att den läggs ned. Brunkolet ska stanna i marken och
alla argument emot är fullkomligt ohållbara. Vem som äger har ingen betydelse,
det är verksamheten som ska bort.
Jag hade således röstat ja.
Att inte inför helt individualiserad
föräldraförsäkring
Jag vet inte om det innebär att Miljöpartiet i och med detta
beslut vill ha en tredelad föräldraförsäkring, men oavsett vad beslutet innebär så är tredelat den bästa lösningen. Det ska också vara möjligt för någon annan än
föräldrarna att ta ut den tredje tredjedelen, till exempel en far- eller
morförälder. Det här beslutet går emot Socialdemokraternas beslut om att arbeta
för en fullständigt delad föräldraförsäkring, och det kommer naturligtvis skapa
problem i samarbetet, men det kan inte en partikongress ta hänsyn till. Valfriheten
måste värnas och att fatta beslut som inte tar hänsyn till familjer där den ena
parten inte har någon sig (sjukpenningsgrundad inkomst) eller ett eget företag som det inte går att stänga
ner under långa perioder är aldrig bra. Vi måste undvika en situation med en
lagstiftning med massor av undantag och som tar ifrån människor rätten till
självbestämmande. Däremot är en tredelning inte mer än rimligt. Staten måste
vara tydlig med att båda föräldrarna är viktiga för barnen och verka för att
kvinnor inte hamnar i de traditionella kvinnofällorna.
Jag hade alltså röstat ja till att inte införa
individualiserad föräldraförsäkring.
Att stegvis slopa
ränteavdragen
Ränteavdragen kostar staten miljarder och är i förlängningen
en subvention till bankerna och deras vinstuttag. Det är främst rika människor
som kan göra stora ränteavdrag och avdragen är en av orsakerna till de ökade
bostadspriserna och lånebubblan. Men, och det här är viktigt, det är de som har
de låga inkomsterna som kommer att drabbas av att vi tar bort ränteavdragen. De
som räknar in ränteavdragen i sin budget som en förutsättning för att ha råd
att köpa en bostad kommer att tvingas sälja om avdragen försvinner. Ett
slopande innebär alltså att det måste finnas undantag, att ränteavdragen finns
kvar på gamla lån till exempel.
Eftersom allt talar för att vi snart kommer att få en lag om
amorteringskrav så kommer de slopade ränteavdragen ytterligare att starkt påverka enskilda
människors ekonomi, men först kommer vi att få uppleva tokskenande priser igen.
Kom och köp innan ränteavdragen försvinner!
Snart kommer amorteringskraven –
passa på nu!
Trots allt så är jag emot ränteavdragen; det är jäkligt
märkligt att skattebetalarna ska finansiera stora banklån. Bort med dem, men se
noga över konsekvenserna och försök att parera för dem. Jag hade alltså röstat
ja till en stegvis utfasning.
Och sen då?
Det kommer en framtid och nya kongresser och självklart
finns det förslag jag skulle vilja se Miljöpartiet, eller något annat parti,
fatta beslut om.
Jag skulle vilja se ett beslut om att skolorna ska ha
elevhälsoteam som eleverna kan nå varje dag. Åtminstone en från teamet ska vara
ständigt närvarande på skolan.
Jag vill också se en modern drogpolitik. Sverige har bland
världens högsta drogrelaterade dödlighet. De allra flesta forskare är överens
om att det är livsstilen snarare än drogen som leder till döden. En
legalisering och omställning av missbruksvården är en rimlig väg att gå. Men är
Miljöpartiet rätt parti för den typen av beslut? Kanske.
Vi måste göra något åt glesbygdspolitiken. Det är inte
rimligt att vi har tre storstadsregioner som är så fullkomligt dominerande som
idag, och vill vi inte ha resten av Sverige som ett Skansen i kolossalformat
utan en levande landsbygd så måste någonting göras. Satsningar på klimatsmart
odling, lägre moms på glesbygden och internetbaserad skolundervisning är några
lösningar. Det är många som skulle vilja bo på landsbygden om det bara vore möjligt –
och det är det om vi vill och orkar fatta de rätta och modiga besluten.
Se där! Jag kanske borde stanna i Sverige och utföra lite
hjältedåd, som att reda ut en del trassel.
Lev väl, det brukar bli bäst då!
