Gogol Bordello – för fasen, jag får ju inget gjort!

Just nu har jag vansinnigt mycket att göra för att komma ifatt med mitt dagjobb. När dagjobbet är att vara lärare så innebär det att det även är ett kvälls-, natt- och helgjobb, men vi ska inte fastna i sådana trista detaljer nu. Jag kommer med all säkerhet att återkomma till det någon annan gång när mina tankar hamnar där.

Jag befinner mig i en värld där all vakentid, och även en del sovtid, borde läggas på omdömen, utvecklingssamtal och rättning av inlämningar och prov. Skolinspektionen avslutade sin tvådagarsvisit i fredags, och även det har ju tagit en del av ordinarie tid i anspråk förstås. Lägger vi därtill några dagars sjukdom så ser man katastrofen.
 

För att få lite jobbkänsla letade jag fram Gogol Bordello på Spotify och nu är verkligen allt kaos. Jag kan inte jobba, jag vill bara dansa.

Jag dansar omkring i lägenheten och sjunger med i Start Wearing Purple. Jag dansar och snurrar omkring så att färgtuberna på vardagsrumsbordet faller omkull. Jag dansar så att Romanovservisen skallrar i vitrinskåpet och för en stund stannar jag upp och tänker att det kanske skallrar inne hos grannarna också – men låt det skallra. Jag dansar till Gogol Bordello!

Rättning och andra måsten får vänta. Jag dansar.

I torsdags var jag med i Aktuellt med anledning av att jag är en föredetting. Jag var ordförande för Södertäljecentern, avgick, väntade, skrev en arg debattartikel och lämnade partiet. Det finns väl inget anmärkningsvärt i det egentligen, trodde jag. Därför blev min förvåning stor när Love Benigh från SVT ringde och ville träffa mig för en intervju. Han hade läst min blogg och min insändare/artikel om Centern och ville göra ett inslag om detta med anledning av krisen i Centerpartiet och den extrastämma som de haft i helgen.

Sagt och gjort; vi träffades i Tumba och åkte pendeltåg, gick och satt slutligen en stund på Café Tratten. Jag sa en del klokt, en del dumt, en del otydligt och en del väldigt tydligt. Resultatet blev sakligt. Det är jag tacksam för.

Det känns ju ynkligt att sparka på dem som ligger, men är det en slump att Svenska Dagbladet skriver en artikel i papperstidningen med rubriken Centern och Folkpartiet – två partier med samma idé? samma dag som min kompis Lotti lägger upp en länk, på Facebook, till ett filmklipp med en lyrebird? Lyrebird är känd för att den härmar de ljud som den hör och det finns ett klipp när man kan höra en fågel härma ljudet av motorsågar som sågar ner den skog som fågeln lever i. Det är sorgligt på ett beklämmande och samtidigt poetiskt vis.

Men Lottis lyrebird är roligare än så och absolut värd att lyssna på.

Musiken har tystnat men finns där ändå. Jobba eller dansa?

Dansa!

Sådant som kan vara jobbigt

Det är för kallt. Jag vet inte hur jag ska gå vidare i min text efter detta konstaterande, men jag måste ändå få säga det: Det är för kallt!

Kylan är det absolut värsta, men det finns andra saker som också kan upplevas som jobbiga.

·      När den diffusa febern som man har släpat på i några dagar visar sig vara en rubbning på balansnerven och man vet att det enda som hjälper är att vänta ut rubbningen. Samtidigt inser man att det är utvecklingssamtalstider, skolinspektion och omdömesskrivarperiod och att det kommer att bli katastrof om man inte går till jobbet och gör det man ska i alla fall.

·      När man ser en skylt utanför kyrkan där det står MIDDAGSBÖN och man tänker att det kan vara intressant att se vad det är, och det visar sig att det är man själv, en tant och två präster som är deltagarna och att den enda psalmen ska sjungas a cappella. I en så liten skara fungerar inte det vanliga kyrkosångsmumlet utan man tvingas använda sin röst så att det hörs. Att psalmen är okänd och förmågan att läsa noter begränsad är ytterligare besvärande omständigheter – men Gud älskar oss alla och skam den som ger sig!

·      När man står på begravningsplatsen, på fel sida av kanalen, iklädd gympaskor med nätdetaljer och man är övertygad om att man under promenaden tillbaka över bron antingen på grund av skorna kommer att frysa ihjäl eller på grund av balansrubbningen kommer att vingla omkring så att man trillar i vattnet.

·      När man beställer en ungdomsbok åt sig själv och låtsas att det är till skolan och expediten frågar om man vill ha kvitto på handpenningen nu eller om det är okej om allt kommer på samma kvitto och man säger att det inte är så noga med kvitto och expediten då säger att hon tänkte att det nog behövs ett kvitto om man vill få pengar från skolan för utlägget.

Vissa dagar är det bäst att gå till jobbet, oavsett hur man mår.

Tack vare mitt nyinköpta Gerimax med förbättrad formula och bättre effekt kommer jag snart att vara rena rama Duracellkaninen. Jag har aldrig testat Gerimax med försämrad formula och sämre effekt, men jag har en känsla av att det här är bättre.

Det bästa med den här dagen har utan konkurrens varit buset med lille Alfred. Han har börjat säga några ord, och alla blir vi naturligtvis löjligt tramsiga när vi hör honom säga: ”mamamamam” och ”papapapap” och ”farmor är en helt fantastisk person som är ett stort föredöme för alla oss unga”.

Imorgon är det jag som vinglar till jobbet!

Ett ovanligt politiskt inlägg - men ibland blir jag så trött

Antagligen är Moderaterna med Tobias Billström, Beatrice Ask och Filippa Reinfeldt det pinsammaste just nu i svensk politik. Jag säger bara en sak: "Skämmes tamefan!" 
 - Och då glömde jag ändå Christer G Wennerholm!

Jag glömde också teflonmannen Carl Bildt, som ju kan göra vad som helst utan att få den kritik han förtjänar, när jag skrev gårdagens statusuppdatering på Facebook. Men låt mig dela upp de som jag ändå tog med och systematiskt förklara vad jag menar, var och en för sig:

Tobias Billström: Det är skandal att vi har en rasist på posten som migrationsminister. Om ministerposterna är att betrakta som förtroendeuppdrag så är det förtroendet förbrukat nu. Vad ville han egentligen säga med att det inte var blonda och blåögda tanter som gömde papperslösa? Spelar det någon roll? Blir det lite sämre om det är landsmän som hjälper varandra? Är civil olydnad okej endast om det är en etnisk svensk som utför den? Vad fan menade han egentligen? Den representativa tanken med det svenska valsystemet får en helt annan bild så länge han sitter kvar på sin post.

Beatrice Ask: Med all den erfarenhet hon har så borde hon vara bättre än så här, jag förväntade mig mer av henne. Det är inte upp till en justitieminister att bedöma andras upplevelser när det begås övergrepp. Det är den utsatte som äger sina känslor, så är det bara, och det gäller även om man har varit utbytesstudent hos en svart familj i USA på 70-talet.

Filippa Reinfeldt: Hon är den egentliga anledningen till gårdagens ilska. Barnmorskorna i Stockholms läns landsting kan inte längre utföra sina arbeten. De hinner inte hjälpa och trygga upp förlossningarna så som de har kompetens till. De är frustrerade och står utanför Landstingshuset för att protestera, och Filippa kommer ut och säger att hon är bekymrad över att de har det som de har det och att hon vet att de jobbar bra. Vad är det för svar? Det är inga nyheter att pengarna till förlossningarna inom Stockholms läns landsting inte räcker till. Sedan Filippa Reinfeldt fick någon som helst makt över sjukvården i Stockholms län har den på alla punkter fallerat. Vårdval Stockholm är ett exempel på vad som händer när någon tror sig vara sig själv nog, och inte vill ta in erfarenheter från övriga Sverige. Redan när jag kandiderade för Centerpartiet som landstingsledamot i valet 2010 (vi fick inte in en enda från Södertörn så min femteplats är verkligen inte mycket att skryta med) tog jag upp problemen med vårdvalet. Naturligtvis fick jag inget gehör eftersom det var en politik som vi centerpartister förväntades stödja. Men ett system som har antalet besök som underlag för den ersättning vårdcentralerna får har lett till att läkare får ta hand om uppgifter som sjuksköterskor skulle kunna hantera – eftersom det ger mer pengar. Men det är inga problem, om den privata vården tar för mycket av våra gemensamma skattemedel så finns det alltid något annat man kan dra in på. Eller varför inte öka kostnaderna för alla som använder kollektivtrafiken?

Och då kommer jag osökt att tänka på:

Christer G Wennerholm: Stoppa honom, gör det nu! Stoppa honom! Privatiseringen är hans drivkraft och han kommer aldrig någonsin att låta det spela någon som helst roll om människor drabbas av den politik han för. Människor som pekar på oegentligheter och olagligheter kan han med lätthet låta bestraffa istället för att berömma. Den där chipshistorien är för gammal, men han fortsätter i sina gamla invanda fotspår och behöver inte oroa sig för hur fattiga människor faktiskt har det, eller hur ångesten över att vara arbetslös känns.

Inget av detta är nyheter, och jag kan inte tänka mig att ens alla moderater är nöjda med ovanstående personers insatser. Men en sak som är svår att komma ifrån är tanken på hur lite som skiljer de nya moderaterna från de gamla, och hur detta borde spilla över på Fredrik Reinfeldt till slut. Två av dem är ministrar i hans regering och två av dem verkar i det landsting där han själv bor. Säger han aldrig någonsin ifrån? 

Ta hand om varandra ibland!

Spaniens svält vs tunnelbanans brist på relevant information

För ett tag sedan sade jag upp min prenumeration på Svenska Dagbladet. Det var inte ett helt självklart val eftersom jag har haft den tidningen i kanske femton år. Eller är det längre ändå? Tjugofem? Jag minns när den bytte format och att jag var en av få som tyckte att det var fullkomligt toppen med det nya formatet. Förmodligen är det väldigt länge sedan. Jag sade i alla fall upp den därför att jag hade tagit tjänstledigt från mitt jobb på en kommunal skola i Södertälje för att jobba på en friskola i Tumba. Att jobba i Tumba innebär att jag inte längre har tillgång till Länstidningen och eftersom det ger mig en förfärlig aktualitetslucka så var jag helt enkelt tvungen att byta morgontidning.

Idag kom jag över en SvD och fick läsa om att Socialdemokraterna ensamma skulle få fler mandat i Riksdagen än hela alliansen tillsammans om det vore val idag. Jag fick också läsa om det eurokritiska tyska folket, om hur de amerikanska drönarattackerna har ökat sedan vinnaren av Nobels fredspris, Barack Obama, blev USA:s president. Den nye kulturchefen blev också intervjuad och porträtterad, men det jag fastnade för var ändå hur de har det i Spanien. Västvärldens livsstil har skapat en ekonomi baserad på låtsaspengar.

Vi i Sverige är invaggade i någon slags tro på att vi är fredade mot omvärldens ekonomiska kris medan det i själva verket är en kombination av olika tillfälligheter som har gjort att vi har klarat oss relativt väl ändå. En av dessa tillfälligheter heter Riksbanken. Tack vare att vi valde att inte gå med i EMU-samarbetet fullt ut så har vi möjlighet att i större utsträckning än många andra faktiskt styra vår egen ekonomi. Anders Borg hyllas över hela världen för sitt fantastiska arbete med att hålla Sverige borta från krisen, trots att han tillhör ett parti som vill ha en ny omröstning i euro-frågan därför att de tycker att vi röstade fel när vi sa nej. Det är inte rimligt med en befolkning som är så skuldsatt som den svenska, och till slut kommer bolånekrisen att drabba även oss. Det är bara en fråga om när. Är det inte dags att vi ser över vår livsstil snart?

Det kändes bra att få läsa en tidning som analyserade nyheter utanför min hemkommun. Bristen på analys är för övrigt en av Länstidningens stora brister. Det är en rapporterande tidning och några fördjupningar är det verkligen inte tal om.

Igår hade Miljöpartiet en aktivitet vid Politikertorget på gågatan och som nybliven miljöpartist smög jag förbi och sa hej. Jag har ännu inte bestämt mig för hur aktiv jag vill vara, men att jag kommer att gå på möten och delta i aktiviteter verkar ändå rimligt. En gammal bekant antydde att jag hoppade mellan partier; det kändes orättvist eftersom detta är enda gången jag har gjort så här. Jag antar att jag kommer att få ta emot en del sådant, och jag vet ännu inte hur jag ska bemöta det; med en axelryckning eller med motargument? Jag tar det när det kommer, men det känns inte helt bra.

Finns det någon som saknar en sysselsättning så är frågan om informationen i tunnelbanan någonting att fundera över. Någon?

Om man vill ta tunnelbanan från Centralen till Rådhuset så måste man ta sig längst ned i kloakerna och ta tunnelbanan mot Akalla eller Hjulsta. Om man då skulle råka bli fundersam över om det går att ta båda tågen eller om det bara är ett av dem som stannar vid Rådhuset så finns det bara en enda tavla över tunnelbanenätet, och den är placerad i ena änden av perrongen. Råkar du stå på den andra sidan så kan du istället få se en karta över Stockholm och två tavlor med information om hur du betalar och reser med SL. Vem har bestämt att det ska vara så? Eftersom jag stod där med sonen och han av en händelse råkar vara ordförande för SEKO Stockholm så försökte jag övertyga honom om att detta var en facklig fråga, och eftersom han inte har blivit vald till den posten på grund av sin dumhet så var det svårt att säga emot honom när han å sin sida hävdade att det inte på något sätt var en facklig fråga och dessutom bad mig motivera mitt ställningstagande. Men hur kan det vara så dumt? Om någon står på perrongen så vet den personen förmodligen om hur man betalar för sin resa, förutsatt att de inte plankar och ändå inte bryr sig, och hur mycket den kostar. Är det inte mer troligt att människor vill veta exakt vilka stationer de olika tågen stannar vid? Märkligt.

Detta är alltså perrongens enda karta över tunnelbanestationerna. Även här finns dock information om hur man kan betala för sin biljett.

Det är vårvinter i luften! Har ni märkt det? Det känns som att lusten att leva smyger tillbaka, trots att man är så trött att man knappt klarar av vanliga vardagsbestyr som att duscha och borsta tänderna. Trots min naturliga optimism så börjar jag redan nu att känna en viss oro över nästa vinter. Hur ska jag rusta mig så att jag klarar den? Kan jag boka en julresa till värmen redan nu?

Kan man det?

Äntligen kom den vita röken

Jag minns april 2005. Påven var död och mamma och jag satt hemma hos henne och väntade på att den vita röken skulle komma. Vem skulle bli påve efter den omåttligt populäre Johannes Paulus II? När till slut röken kom och det tillkännagavs att Ratzinger skulle komma att bli hans efterträdare, med påvenamnet Benedictus XVI blev vi förvånade. Vi diskuterade varför de hade valt en så gammal påve och hade väl egentligen inget vettigt svar på det. Han kanske rentav var den bäste. Har han varit bra? Jovars, måste nog ändå svaret bli. Han har varit kristet konservativ och lyft fram farorna med en alltför sekulariserad värld vid ett flertal tillfällen. Han har varit en påve helt enkelt.

Det är alltid svårt att efterträda en storslagen person och Benedictus XVI har aldrig försökt utmana Johannes Paulus II i det avseendet. Antagligen har det varit klokt.

Idag har Sydamerika fått sin förste påve. Det betyder att Afrika får vänta ett tag till, det har ju faktiskt funnits åtminstone någon nordafrikansk påve tidigare. Jorge Mario Bergoglio är jesuit och har italienskt påbrå, och jag tror att det är ett klokt val. Dels har jesuiterna faktiskt aldrig tidigare fått en påve och dels har italienarna velat se en italiensk påve igen. Att välja namnet Franciskus I förpliktigar. Den helige Franciskus av Assisi är både Italiens och ekologins skyddshelgon. Tradition och aktuellt i ett och samma namnval. Det är riktigt snyggt gjort. Att den helige Franciskus även var grundare av franciskanerorden lägger ytterligare tradition till namnvalet.

I februari 2009 besökte jag och Alexander Krakow och köpte ett radband med kors till mamma. På radbandet fanns det en liten berlock med två bilder, på ena sidan Johannes Paulus II och på den andra Benedictus XVI. Mamma tyckte mycket om radbandet och det låg alltid framme. Det hände också att hon hade det på sig.

Alexander sitter och läser Göran Perssons biografi på ett café i de judiska kvarteren Kazimierz i Krakow.

När mamma dog så hittade vi inte hennes radband och därför kunde hon inte få det med sig i graven. Idag finns det hemma hos mig, och det är märkligt att det faktiskt doftar lite mamma om det. Hon var den där sorten som oftast hade parfym på sig och den doften ligger kvar som en svag förnimmelse av henne när jag öppnar den lilla asken där radbandet förvaras.

Idag vet vi inte vilken slags påve Franciskus I kommer att bli, men jag önskar honom lycka till och gratulerar världens alla katoliker till att det till slut släpptes ut vit rök i Vatikanstaten. 

Ska vi rädda världen?

I protokollet för Kommunfullmäktigemötet tjugofemte februari kan man läsa:

§ 13   Avsägelser av uppdrag

7. Katarina Thollander (fd C) entledigas från uppdraget som ledamot i Arbetslivsnämnden.

Ingen reservationer har inkommit, varken muntliga eller skriftliga.

Jag sitter med boken Uppdraget rädda världen i handen och funderar på vad jag ska göra med den. Boken innehåller etthundrafem uppdrag att utföra till nytta för världen. Varje uppdrag är bra för miljön och hjälper oss att ta ytterligare steg för att rädda världen. Varje sida innehåller ett nytt uppdrag och det är möjligt att skriva datum då uppdraget genomfördes samt anteckningar om uppdraget. Boken är inte ny och många har säkert redan mött den, men för mig var mötet nytt och eftersom jag har det yrke som jag har så började jag naturligtvis att fundera på hur jag skulle kunna använda boken i undervisningen och om det var möjligt att få klassuppsättningar gratis.

#1 Läskstrejka i en månad 
Visste du att det går år nio liter vatten för att producera en liter Coca Cola och att vi svenskar i snitt dricker åttio liter läsk per person, varje år?

Jag ska inte starta ett nytt projekt eftersom jag har kört fast rejält i alla mina pågående, men jag ska absolut hitta på ett bra sätt att använda boken. Jag kanske rentav ska kolla med Studieförbundet Vuxenskolan om möjligheterna att starta en studiecirkel kring detta.

#4 Spendera en dag i parken 
Att bevara grönområden i stan är viktigt för miljön. Gör en miljöinsats och spendera en dag i parken!

Idag läste jag klart Truman Capotes Frukost på Tiffany’s. Jag har sett filmen med Audrey Hepburn men läste i förordet, av Susanne Ljung, att Truman själv hade velat se Marilyn Monroe i den rollen, och det ledde till att jag hela tiden tänkte mig att det var Monroe som var Holly Golightly. Monroe var en mer intressant skådespelerska än Hepburn, med mer mörker och latent nervositet, så det hade onekligen blivit en annan film. Frågan är om det hade blivit bättre, men jag tror det; åtminstone hade jag tyckt det. Det kan i sin tur bero på att ett av mina absoluta ointressen är kläder och med Monroe som Golightly hade filmen inte blivit lika ikonografisk och stilbildande.

#45 Beröm dina medresenärer 
Buss är ett bra färdmedel ur miljösynpunkt. Nästa gång du åker buss är uppdraget att berömma dina medresenärer och tala om vilken insats de gör för miljön!

Jag vill för övrigt passa på att tacka kollektivtrafiken för att den ger mig möjlighet att läsa. I lördags åkte jag tre kollektiva färdmedel till Norrtälje och på söndag eftermiddag åkte jag pendeltåg från Stockholm till Södertälje. Det är under dessa stunder som jag läser, och nu tänker jag övergå till På väg av Jack Kerouac. På väg?! Har den inte hetat På drift tidigare?

#94 Ta en skräpmarodör i örat 
Hitta någon som slänger skräp på marken och säg ifrån.

Väl i Norrtälje blev jag upplockad av Karin som tog med mig till sin nästan nyinköpta stuga i Bergshamra där vi åt mat, spelade spel och tog en promenad i trakten. Jag kom på mig själv med att fundera över hur nära Riala vi var och om några vargar hade uppmärksammat oss. Det var en fascinerande tanke.

#78 Lite mer secondhand 
Nästa gång du köper ett nytt plagg, ta med ett gammalt hemifrån och skänk till en secondhandbutik. Bomull är en av världens mest energiförbrukande växter då den kräver massor av vatten och konstbesprutning. Lite mer secondhand och lite mindre nytt sparar in på detta.

Det enda tråkiga med att ha en trevlig helg är att helgen går fort och det därmed snart är vardag igen. Å andra sidan är det påsklov om tre veckor, så det är knappast synd om mig – inte så mycket i alla fall.

Vilket uppdrag väljer du?