Om allt hängde på mig...

Nu är kongressen i Örebro över och de flesta miljöpartister som deltog har nu kommit hem. Jag är dock inte en av dem. Jag har faktiskt återigen lämnat den aktiva politiken; denna gång på grund av en förestående flytt till Spanien. Men det hindrar mig förstås inte från att tänka och tycka trots att jag inte i någon större utsträckning har följt kongressen, och jag är ju kvar i partiet. Genom sociala medier har jag blivit löpande informerad om de beslut som gett rubriker och i stort sett ser det ut som att Miljöpartiet har fattat kloka beslut. Beslut utanför medierapporteringen har jag ingen aning om, men vi kan räkna med att kontroversiella beslut hade fått rubriker. 

Att utreda konsekvenserna av ett eventuellt införande av basinkomst.

I en värld där arbetstillfällena minskar, och kommer att minska än mer, behöver vi se över hur vi kan möta de problem som uppstår i och med den ökande arbetslösheten. Då duger det inte att vara låst vid de konventionella lösningarna, utan en bredd av förslag är absolut nödvändigt. Är basinkomst en av alla lösningarna – eller rentav lösningen? Jag hoppas att utredningen kommer att besvara följande frågor:

Ska alla ha rätt till basinkomst? Hur kan vi förhindra att basinkomst leder till lönedumpning och att basinkomsten, och därmed skattebetalarna, får parera för familjernas minskade inkomster? Vilken nivå ska basinkomsten ligga på för att inte locka alltför många från arbete? Kan basinkomst leda till ökad segregation? Hur påverkar den jämställdheten mellan könen?

Det finna många fler frågor och jag hade röstat nej till utredning under denna mandatperiod, men ser gärna att någon gör en ordentlig och förutsättningslös utredning i framtiden.

Att utreda möjligheterna för aktiv dödshjälp

Det här är en fråga som sätter igång känsloargumenten och de kan allt som oftast besvaras med: det tycker du ja! Det gäller för båda sidor och i slutändan är det någon slags magkänsla som ska få avgöra vad vi tycker. Nåväl, det känns rätt att människor själva ska få besluta om sin egen död så länge det handlar om obotliga och dödliga sjukdomar och dödshjälpen går värdigt till. Det finns länder som har detta idag och svenskar som har råd reser dit för att få avsluta sitt liv. Varför kan de inte få göra det i Sverige, och varför ska enbart de som har råd få den möjligheten?

Jag hade röstat ja.

Att fasa ut brunkolsverksamheten i Tyskland

Det är självklart för ett miljöparti att inte sälja verksamheten utan se till att den läggs ned. Brunkolet ska stanna i marken och alla argument emot är fullkomligt ohållbara. Vem som äger har ingen betydelse, det är verksamheten som ska bort.

Jag hade således röstat ja.

Att inte inför helt individualiserad föräldraförsäkring

Jag vet inte om det innebär att Miljöpartiet i och med detta beslut vill ha en tredelad föräldraförsäkring, men oavsett vad beslutet innebär så är tredelat den bästa lösningen. Det ska också vara möjligt för någon annan än föräldrarna att ta ut den tredje tredjedelen, till exempel en far- eller morförälder. Det här beslutet går emot Socialdemokraternas beslut om att arbeta för en fullständigt delad föräldraförsäkring, och det kommer naturligtvis skapa problem i samarbetet, men det kan inte en partikongress ta hänsyn till. Valfriheten måste värnas och att fatta beslut som inte tar hänsyn till familjer där den ena parten inte har någon sig (sjukpenningsgrundad inkomst) eller ett eget företag som det inte går att stänga ner under långa perioder är aldrig bra. Vi måste undvika en situation med en lagstiftning med massor av undantag och som tar ifrån människor rätten till självbestämmande. Däremot är en tredelning inte mer än rimligt. Staten måste vara tydlig med att båda föräldrarna är viktiga för barnen och verka för att kvinnor inte hamnar i de traditionella kvinnofällorna.

Jag hade alltså röstat ja till att inte införa individualiserad föräldraförsäkring.

Att stegvis slopa ränteavdragen

Ränteavdragen kostar staten miljarder och är i förlängningen en subvention till bankerna och deras vinstuttag. Det är främst rika människor som kan göra stora ränteavdrag och avdragen är en av orsakerna till de ökade bostadspriserna och lånebubblan. Men, och det här är viktigt, det är de som har de låga inkomsterna som kommer att drabbas av att vi tar bort ränteavdragen. De som räknar in ränteavdragen i sin budget som en förutsättning för att ha råd att köpa en bostad kommer att tvingas sälja om avdragen försvinner. Ett slopande innebär alltså att det måste finnas undantag, att ränteavdragen finns kvar på gamla lån till exempel.

Eftersom allt talar för att vi snart kommer att få en lag om amorteringskrav så kommer de slopade ränteavdragen ytterligare att starkt påverka enskilda människors ekonomi, men först kommer vi att få uppleva tokskenande priser igen. 

Kom och köp innan ränteavdragen försvinner! 

Snart kommer amorteringskraven – passa på nu!

Trots allt så är jag emot ränteavdragen; det är jäkligt märkligt att skattebetalarna ska finansiera stora banklån. Bort med dem, men se noga över konsekvenserna och försök att parera för dem. Jag hade alltså röstat ja till en stegvis utfasning.

Och sen då?

Det kommer en framtid och nya kongresser och självklart finns det förslag jag skulle vilja se Miljöpartiet, eller något annat parti, fatta beslut om.

Jag skulle vilja se ett beslut om att skolorna ska ha elevhälsoteam som eleverna kan nå varje dag. Åtminstone en från teamet ska vara ständigt närvarande på skolan.

Jag vill också se en modern drogpolitik. Sverige har bland världens högsta drogrelaterade dödlighet. De allra flesta forskare är överens om att det är livsstilen snarare än drogen som leder till döden. En legalisering och omställning av missbruksvården är en rimlig väg att gå. Men är Miljöpartiet rätt parti för den typen av beslut? Kanske.

Vi måste göra något åt glesbygdspolitiken. Det är inte rimligt att vi har tre storstadsregioner som är så fullkomligt dominerande som idag, och vill vi inte ha resten av Sverige som ett Skansen i kolossalformat utan en levande landsbygd så måste någonting göras. Satsningar på klimatsmart odling, lägre moms på glesbygden och internetbaserad skolundervisning är några lösningar. Det är många som skulle vilja bo på landsbygden om det bara vore möjligt – och det är det om vi vill och orkar fatta de rätta och modiga besluten.

Se där! Jag kanske borde stanna i Sverige och utföra lite hjältedåd, som att reda ut en del trassel. 

Lev väl, det brukar bli bäst då!