Det där med Brexit

Det är inte omöjligt att någon har levt i medieskugga och inte vet att Storbritannien har haft en folkomröstning och nu ska påbörja processen att lämna EU. Men det är i alla fall vad som har hänt. Någon har kanske blundat sig igenom midsommardagen och därmed inte sett löpsedlarna om att nu jäklar är det katastrofläge i Europa!

Det fanns förstås de som var glada och lättade över beslutet. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ser det som en stor seger för frihet och demokrati och ser fram emot en snar Swexit-folkomröstning. Det är liksom dags att ta tillbaka sitt självbestämmande och sitt land nu. 

Några vänsterpartister uttryckte också en viss glädje, men av helt andra skäl. 

De stora nyheterna och katastrofrapporterna handlade om vad som nu ska hända med turismen, invandringen och svenskar som bor i London. Vi läste att pundets värde störtdök och att världens börser reagerat negativt på valet. Det fanns artiklar som handlade om hur Storbritannien hade stängt dörren mot oss andra inom unionen. 

Jag kunde inte upplåta några starkare känslor över Brexit, vilket kan bero på en jobbig feber som jag ådrog mig under en flygresa mellan Málaga och Stockholm på självaste midsommaraftonen. Valresultatet fick jag veta först när jag hade landat på Arlanda. Men självklart har jag diskuterat och tyckt. Min personlighet lyckades inte febern ta ifrån mig.

Förutom DN:s utmärkta förklaring om hur processen kommer att gå till så finns det en uppsjö av profetior om resultatets effekter. Jag levererar här ett fullt tänkbart facit.

1. Storbritannien (GB) förhandlar fram ett starkt frihandelsavtal och går ekonomiskt stärkta ur den delen av förhandlingarna. Världen andas ut. 
2. London fortsätter att vara en stark turiststad och svenskarna fortsätter att älska London och de noggranna passkontrollerna är inte mycket att yvas över. 
3. Invandrare som har fått uppehållstillstånd blir kvar. Färre kommer i framtiden att söka asyl i GB. 
4. Det blir dyrare att studera i GB för utlänningar. 
5. Det blir svårare att flytta till GB om man inte kan garantera sin försörjning. 
6. Gibraltar får ett särskilt undantag gentemot EU när det gäller den fria rörligheten. 

I princip ingenting alltså. Visst kommer EU att försvagas i och med Brexit men två stora unioner i Europa behöver inte vara katastrof. Det kan skapa en balans och öppna upp handeln mot de länder som är utanför den europeiska. Solidariteten mot de allra fattigaste, de som vi genom EU:s handelshinder stänger ute, kan därmed öka. 

Ett annat scenario är förstås att flera andas morgonluft och ser nya möjligheter; länder splittras upp i mindre beståndsdelar. Europa återgår till det lapptäcke som det en gång var: Baskien, Skottland, Preussen, Galicien, Wales, Småland... Det följer Hegels princip om reaktion men det hoppas jag verkligen att vi slipper. 

Sammanfattningsvis vill jag säga att det är tråkigt att inte GB vill vara i union med oss andra och arbeta för en förändring istället för ett utträde, men någon katastrof behöver det verkligen inte vara.