onsdag 29 augusti 2012

Bland annat om att vara ledig


Jag har haft en sommarledighet som med lätthet placeras in på topp-tre-listan över riktigt bra ledigheter. Vilka de andra två ledigheterna som eventuellt skulle kunna kvala in på den listan är, har jag ingen aning om men jag tänkte att det nog ändå är bäst att gardera sig. Man vet aldrig om det är någon som tar illa upp för att jag har glömt någon überviktig ledighet, en del är ju nu en gång sådana.

Pappa och jag byggde en gubbe för att skoja med bilisterna.














Den här hösten kommer jag att jobba på en annan skola än den jag var på förra hösten. Det är väl inte direkt någon kioskvältare att en lärare byter jobb, men den här gången handlar det om mig och då min värld delvis befolkas av mig så känns det viktigt ändå. Så här två och en halv vecka in i arbete så tycker jag till och med att jag har gjort ett riktigt klokt val.

På tal om val så är det två år kvar till nästa riksdagsval och det har väl knappast undgått någon att det i nuläget ser lite halvdant ut för alliansen och om det inte ändrar sig så blir det regeringsskifte. Självklart borde ju jag som centerpartist hålla fanan högt och säga något i stil med: ”Mycket kan hända, det är bara siffror och än är det två år kvar.” Men det orkar jag inte. Å andra sidan var opinionssiffrorna usla två år före det förra valet också, så hur det ser ut nu behöver ju egentligen inte betyda någonting alls för hur det kommer att se ut i september 2014.

Jag tror att Centerpartiet skulle ligga bättre till i opinionen om vi istället för att vara Sveriges otydligaste parti vårdade våra hjärtefrågor med en större omsorg. När gjorde vi senast ett uppmärksammat utspel i en miljöfråga till exempel? Med en partiledare som ger sig in i frågor om lönesättning istället för att låta det vara en fråga som sköts av arbetsmarknadens parter, och med miljöministrar som behandlar viktiga naturområden som Ojnareskogen i Bunge på norra Gotland som vilken samvetslös marknadsliberal minister som helst så är det inte med odelad stolthet man håller upp den gröna fanan.

Det var bara Vänsterpartiet som röstade emot lagförslaget, men det är ingen ursäkt. Jag förväntar mig mer än så av mitt parti.

Under Andreas Carlgrens tid som miljöminister ändrades miljöbalken, efter ett effektivt lobbyarbete från bergsindustrin, så att det inte längre var förbjudet att bryta mark med rödlistade arter. Nuvarande miljöminister Lena Ek är villig att se över lagen först efter att ovärderliga naturområden för alltid är borta. Jag kan inte dra alla detaljerna i en blogg, men vill ni läsa mer om Ojnareskogen så kan ni göra det här.

Idag fick Alfred låna sin mammas facebook för att skicka ett meddelande till mig. Han saknade sin farmor (alltså mig) och ville att jag skulle komma över och hälsa på dem en dag i veckan. Det är inte klokt vad den ungen är försigkommen; han är inte ens tre månader än.

Jag gjorde en lista med sju punkter och kallade den för SOMMARENS MÅSTEN. Mina måsten var från början till slut:

  • Tömma och åtgärda mailboxen - Det tog faktiskt en hel kväll att rensa upp i det där träsket.
  • Gå igenom alla skolgrejer – vad ska till Praktiska? - Det blev två flyttkartonger.
  • Sortera barnens foton - Det var sommar! Vem gör höstjobb på sommaren?
  • Ha det bra i Italien - Jag blev förälskad i landet och funderar på hur jag ska lägga upp mitt liv så att jag på ett naturligt sätt kan åka dit då och då. Vad kostar egentligen en liten lägenhet i San Remo?
  • Läsa läsa läsa… - Jag tog åtta böcker med mig till Italien och läste alla utom en som jag lämnade kvar därför att jag inte tyckte om den. En man av den något manligare sorten hjälpte mig med väskan och hade lite problem med att se oberörd ut. Det var inga pocketböcker jag släpade på.
  • Fixa böckerna i bokhyllorna - Det blev ganska klart.
  • Bli klar med överkastet - Jag repade upp det och stickade två slipovrar istället. Då fanns det i alla fall ett ljus i tunneln eftersom det finns ett slut på eländet. Vilken vettig människa stickar för övrigt ett överkast?
Jag tror att det är sådana listor som gör livet gott att leva. Man riskerar inte att vare sig slita ut sig eller att bli förslappad. Att äta frukost på Tratten och cykla med pappa är annat som gör livet gott att leva. Förutom pappa så har jag själv varit mitt bästa sällskap. Ni skulle bara veta hur trevlig jag kan vara.

Men nu är det dags att ge sig ut i världen och börja se hur människor som umgås har det!

Lev väl, kära vänner, vi kanske ses där ute!
 

2 kommentarer:

Martin sa...

Äntligen Katarina, kom till oss. Kom till partiet som inte röstar på lobbyisterna från industrin.

Katarina Thollander sa...

Att du vill ha mig vet jag ju, men tror du verkligen att ditt parti vill ha en som inte tror på socialismen annat än som idé?