Lördagmorgon

Jag vaknade med ett leende på läpparna. Vad jag kan ha drömt som gjorde att jag vaknade och kände mig så lycklig har jag ingen aning om, men det är onekligen en skön känsla. Klockan var närmare nio och jag hade sovit en riktigt lång natt. Jag menar, i den här åldern får man vara glad om sömnen överstiger sju timmar och det gjorde den i natt. En hel timme extra faktiskt. Jag käkade en trist frukost med ostmackor och mjölk, men Svenska Dagbladet och Länstidningen gjorde sitt för att förgylla min morgon.

Jag fick veta att mobilt bredband har varit en större succé än väntat, att kvinnor bryr sig mer om miljön än män, att försvaret är i en djup ekonomisk kris och att Jonny Jakobsson på Teknikgymnasiet har släckt en brand på en toalett som skulle ha kunnat orsaka en jättebrand där hela skolan hade brunnit ned. Eftersom min arbetsplats är ihopbyggd med Teknikgymnasiet och därmed också riskerade att brinna ned är jag något ambivalent i frågan kring huruvida denne handlingskraftige elev verkligen har gjort något storartat.

Jag blev också påmind om att det är semmeltider. Åh, dessa semlor! En gång i tiden var det mitt jobb att förse halva Södertälje och en stor del av storstockholm med semlor. Farsan och jag stod halva nätterna och fyllde semlor med grädde och mandelmassa. Vi hade ett snillrikt matematiskt system för hur vi lätt skulle kunna se till att varje kund fick just det antal semlor som de hade beställt. Bullarna var bakade med sexton stycken på varje plåt och de skulle levereras med tjugo. Jag ska inte trötta ut er med vad detta system gick ut på, men jag kan tala om att det alltid gick jämt ut.

På den tiden åt jag en semla varje natt. Man skulle kunna tro att jag fick avsmak när jag stod där med grädde långt upp på armarna, men det hade en helt motsatt effekt på mig. Konstigt nog var jag smalare på den tiden än jag är idag. Kan det vara så att vägen till viktminskning går via semlor fulla med grädde och mandelmassa, och att allt annat bara är ett sätt för smarta dietister att tjäna pengar på sina mer eller mindre tveksamma metoder?

Efter frukosten satt jag mig i soffan med den lilla bärbara i knät för att läsa mina mail. Det var som vanligt några meddelanden om att någon på facebook har gjort något, det sedvanliga meddelandet från Platsbanken och några andra skräpmail. Det var däremot bara ett mail från en människa. Och det mailet gjorde mig så rasande att mycket av mitt goda humör bara tvärdog. Varför måste folk ventilera sina tankar via mail? Vad är det för fel på att prata med varandra så att idiotiska påståenden inte får stå oemotsagda? Jag reagerade som den vuxna och kloka och sansade kvinna jag är och skickade ett sms om en önskan om en riktigt jävla värdelös helg. Så otroligt moget av mig…

Nu har halva dagen gått och jag har inte klätt på mig än, men idén med lediga dagar är väl att man ska slippa sånt. Men Oscar är i alla fall vaken och hasar runt i köket med sitt täcke omkring sig. Jag tror att jag ska gå och ge honom en puss. Jag vet hur han kommer att reagera?

- Vad fan håller du på med?!

Jag hade fel.

- Vad är det? Lägg av! Lägg av sa jag!

Det är kul att vara mamma.