Att sitta på insidan

Idag har de syskon som jag delar mamma med åkt hem till henne med sina familjer för att äta söndagsmiddag. Jag har naturligtvis blivit inbjuden, fattas bara annat. Och jag har, som så många gånger förr, avböjt. Jag vet att det skulle ha blivit en vällagad måltid med många trevliga samtal, tillsammans med människor som jag tycker om. Jag vet också att om jag hade gjort den kraftansträngning som krävs för att komma hem till min mamma så skulle jag trivas på middagen. Jag skulle känna mig upplyft av det trevliga sällskapet och av vetskapen om att de finns.

Jag har drabbats av den dåliga kombinationen rastlöshet och oförmågan att utföra något som helst av värde. Jag går runt i min lägenhet, ut till vardagsrummet, in i mitt rum, ut på balkongen och röker en cigarett jag inte ens tycker är god innan jag sätter mig vid köksbordet där den lilla bärbara står. Jag skriver några rader som jag raderar och tar samma vända igen. Om jag åtminstone hade varit kissnödig hade jag haft ett ärende till badrummet och därmed fått se något annat.

Om jag gick in i badrummet skulle jag få återuppleva gamla minnen. Under den tiden när jag pluggade var jag den allra fattigaste människa jag någonsin hade träffat. Det var så illa ibland att jag till och med fick dra in på vissa basvaror. En av dessa varor var toalettpapper. Jag löste det hela genom att plocka på mig servetter så fort jag fick chansen. När pendeln kom in på Centralen gick jag och köpte en kaffe på Pressbyrån för att ha något att vakna till, på Uppsalatåget. Det var min absolut vanligaste källa till toapapper under den perioden. Om man viker upp de servetterna så hittar man små meddelanden av typen: ’Det sägs att du är snygg i duschen’ och ’Du är en riktig godbit’. Jag minns att vi hade väldigt roligt åt det, jag och grabbarna. Idag är däremot inte problemet taskig ekonomi utan det är helt enkelt ett resultat av ett fullkomligt bedrövligt minne.

Imorgon är det måndag igen. Jag ska gå till jobbet. När jag jobbat klart ska jag gå hem och fixa mat åt min lille son. Efter det kommer jag att diska, plocka undan och kolla på TV. Förmodligen kommer jag att somna alldeles för sent. Och ikväll har jag tvättstuga.

Om jag vore en guldfisk i en skål utav glas
Jag skulle simma mot kanten tills den gick i kras