Alldeles, alldeles... underbar!

Jag har varit på en demonstration av olika hudvårdande produkter och är nu en underbart mjuk och fin människa. Mina händer är de lenaste som finns i hela världen och istället för en skorpa i ansiktet har jag mjuk och följsam hud som formar sig efter mina grimaser utan att riskera att spricka. Jag har rengjort mitt ansikte och sedan lagt en ansiktsmask som skulle göra något åt de fria radikalerna och samtidigt ta bort alla döda hudceller. Medan masken stelnade blev min nacke och mina spända axlar masserade med en fantastisk kräm som värmde långt efter att massagen var klar. När masken var bortsköljd fick jag prova en ansiktskräm och en olja som gjorde underverk med mitt ansikte. Som om detta inte var nog har jag också fått en handmassage med en blandning av tre olika krämer.

Jag är en ny, mjuk och följsam, människa som aldrig kommer att bli hård igen. Aldrig mer kommer jag att fastna i ett fånigt leende. Jag kommer aldrig mer säga några hårda ord och jag kommer definitivt aldrig mer i hela mitt liv tänka en ond tanke. Jag är helt fantastisk, precis sådan som Gud en gång planerade att jag skulle vara. Om jag idag skulle göra om testet på Facebook som svarade på hur ond jag är skulle svaret inte bli detsamma som senast jag gjorde det.

You're pretty much evil. You do whatever you can to take revenge on the world, and do whatever ISN'T right. But on the bright side, every now and then you feel guilty and donate some money to the Red Cross.

Idag skulle svaret kort och gott bli: Du är inte ond alls, bara mjuk och alldeles underbar. Självklart ger du pengar till Röda korset med en innerlig glädje från djupet av ditt hjärta.

Jag kan inte säga att jag saknar mitt gamla onda och hårda jag, men visst var jag ibland lycklig även då. Fast med mitt nya jag är jag salig hela tiden, och det måste ju ändå slå lite högre. Nu, efter fyra timmar med denna underbara mjukhet, börjar jag känna en rädsla över att det ska försvinna. Tänk om jag vaknar på lördag och känner att jag har fått valkar i händerna. Tänk om allt försvinner om jag duschar. Tänk om jag aldrig mer kommer att våga tvätta mig. Tänk om jag måste duscha för att jag folk undviker mig. Kommer jag då att återgå till att ge pengar till Röda korset bara för att stilla mitt dåliga samvete?